Tuesday, January 5, 2010

‘not a day for self portraits

sometimes it is so annoying to have to deal with yourself. 24h a day. 7 days a week. 52 weeks a year. all this time, i am stuck with myself. no matter how i turn, my tail will always be behind. today i hardly left bed. being a combination of tired, sick and feeling empty i just pull the blanket over my head and hope that once i wake up again i will be a bit more inspired&cheerful.

sometimes i wish i could crawl out of my skin. i would leave it behind like a pile of woolen stockings in the corner. until i feel like crawling back in again. but even more often i feel like closing down my brain. pressing the mute button and being completely silent.

since i can’t do any of above, i just hide out in bed today. so long my friends.

7 comments:

Jenny said...

Jag känner mig nästan likadan, trött, småsjuk men det värsta av allt lite vemodig och deppig. Det är bra att ha barn för då tvingas man ta itu med dagen istället...men det är klart vissa dagar är helt enkelt till för att deppas och då passar barnen ganska dåligt in i bilden. Jag hoppas att du känner dig bättre snart!

Anonymous said...

göm dig i sängen ett tag du!
en del människor förtjänar ju lite uppmuntran, right?
"det kommer att fixa sig"

s

Jael said...

Ibland känner man sig helt enkelt så. Hoppas du snart mår bättre...

anna said...

stanna i sängen låter klokt, det skulle jag med om jag hann och kunde ;) kramar, saknar dig.

Ulrika said...

Mänskligt och en nödvändig del av livet skulle jag tro. Men jobbigt när det känns så är det ju hursomhelst. Tycker du gör helt rätt i att bara lyssna på kroppen och inte kliva upp istället för att kämpa emot.

Saker och ting löser sig.

Toril said...

Hoppas att du kryar dig snart vännen...kram

sarapirat said...

jenny, tänkte på det igår att det är mycket så det är på vintern. vi blir mer inåtvända, vi får mer tid till att reflektera. det är början på något nytt, lite som en pånyttfödelse efter en liten död. kändes lite bättre då... kram på dig.

s, det var precis det jag gjorde. idag vågade jag kika ut igen. imorgon blir det nya tag igen. tack för uppmuntran...

yaelian, ja, och många verkar känna sig så nu i vintertid. mår redan lite bättre idag!

fru a, jag tog mig tid helt enkelt. tre sjukanmälda dagar den här veckan, och som frilansande ser det helt annorlunda ut än när jag hade fast kontrakt. men det får det vara värt... saknar dig med, kram och puss.

ulrika, välkommen hit och tack! du vet ju hur det är med träning och sjukdom, till helgen 'måste' kroppen vara frisk för då har jag föreställning. men det hjälper ju aldrig att stressa kroppen. den har ju sin egna gång. så det var bara att gilla läget.

toril, jag är redan lite kryare idag, får hoppas att jag inte är för optimistisk. kram