Tuesday, August 3, 2010

look,my beautiful sisters:

lova old anna old

there we go again, it is almost time to leave. this is always the hardest time, all of a sudden you try to squeeze in all the things you didn’t do, in hope to capture something you might not have managed yet. but it never helps. and it keeps getting harder. the airport moment, kiss and bye is a little internal trauma each time. thinking of ‘my other life’ right now seems so bizarre, it is way too distant and unreal. you’ve heard it before, i will write it again: TORN

7 comments:

Jael said...

Jo,det är faktiskt inte lätt,när man har ena foten här och den andra där. Kram!

annika said...

Jag vet, det blir inte lättare. Skickar en hand till din panna och en stor kram. Och systrarna är underbara!

jenny said...

åh, det har varit fantastiskt att träffa dig och avsked är inte lätt, speciellt inte när man inte vet när det är dags att ses igen. De är vackra dina systrar, du också, och alla på ett helt eget sätt.

Elisabeth said...

Blir alldeles tårögd av att tänka på det. Långt borta. Ni verkar så fina mot varandra. Önskar att min dotter hade några systrar också (även om brorsorna är finast också). Kram.

Toril said...

Syskonkärlek är sann och går rakt in i en...förstår att det är svårt med avskedet..Jag hatar verkligen avsked..så jag gör det snabbt å glatt..kram

tingeling said...

så fina bilder och så fina systrar. alla tre. det var jättekul att träffa dig. och återigen. att läsa din blogg och se dina bilder är ett andningshål. tack. kram

sarapirat said...

yaelian, hur klarar du av det? har du några fiffiga knep? kram

annika, tack för den handen! kram

jenny, fining. vill träffa dig igen! nu! vi har så mycket att prata om, behövs flera dagar...och så mycket häng att hänga.. kram

elisabeth, har du systrar? eller bröder? kram

toril, jag börjar också försöka mig på dom snabba och mindre dramatiska avskeden. snabbt och glatt. låter bättre. men klumpen i magen, den satt där och gråten i halsen, även om jag lyckades hålla den borta just den lilla studen. kram

tingeling, vad du är rar! det var himla kul att träffa dig (er) med! nästa sommar igen??? kram