two weeks was like a little eternity somehow. the days are melting into weeks which are melting into months and i loose track of time. it is so sweet to go north. so familiar and so foreign. it seemed like i managed to leave without the drama but it caught me in amsterdam instead, it is hard to leave, each time, over and over again. and i leave with a bunch of questions, the same old questions, and perhaps a few new ones too, but maybe this time i can let them be.
17 comments:
What beautiful flowers ... and a beautiful little person with the blondest hair.
I wonder if they're relatives of yours? Your relatives are always so lovely-looking.
Härliga bilder! Är du här igen?
...the same questions...and each time i can let them be...
yes.
Wow dat klinkt wel heel Zen..
Mooie plaatjes.
suck. som sagt. jag hatar när du åker :(
the photoes are full of feelings. just as the writtings : )
thanks ! You know what ? i love your blog... The pics and the siprit.
Så så vackra bilder! Och det där med hejdån... inte lätt. Och inte blir man bättre på det med åren.
Kram
popA
Sommige vragen kun je stellen, maar moet je niet willen beantwoorden. Het lijkt me zo lastig om ver bij je familie vandaan te wonen. Ik heb respect voor de keuze voor jezelf!
Å, för en gångs skull har jag varit på bilderna. Gått förbi de där blommorna senast idag. Två gånger faktiskt. De är bara lite vackrare här. Och det är därför jag säger att du borde bli fotograf. Eller snarare: är.
Det är inte du - det är ödet ;)
Kram.
så fint & kul att se dig, för kort bara. som alltid!
Dear pirat; sometimes I just don't know what to say. Your photographs, something has happend with them. Or with you, maybe. They are more and more beautiful with every new post.
xox
must be difficult to leave sometimes. or maybe each time..?
we are travelling between 2 countries, and it´s also difficult to leave the other family, the other country with friends and love-ones.
and it´s true what you say, when there are many questions which you can´t answer straight away, just better let them be. they will be solved, sooner or later.
Hoppas du har det bra. och det där som känns rörigt. det klarnar med tiden vill jag tro. men jag förstår det måste vara svårt ibland att hålla ihop allt när man reser runt så mycket. här kan jag bli rörig i huvudet bara i mitt eget lilla vardagsrum, hehe..
kramar om, Lycke
Det är inte enkelt att lämna och resa. Men ibland är det svårt att vara kvar också. Hoppas ditt meltdown är över och att du har en skön vind på din kind och goda minnen i hjärtat. Kramar
carmel, yes that is the son of my sister, and the girl you see sometimes with him is his sisters! they are indeed lovely looking little bastards hihihi!
yaelian, nu är jag här igen, men norrut!
maggie may, yes? i try! you too perhaps...
elianne, ik probeer zen te zijn.. :) werkt soms!
fru a, me too!
demie, i feel alot! ♥
pascale, wow, that is so very nice to hear! thank you
poppoeten, visst är det så? att det blir så mycket svårare med åren? kram
iris, ja, het is soms heel erg lastig. ook heb ik zo veel dingen gekrijgen van het leven omdat ik in nederland en in israel heb gewoont, maar ook is het moeilijk te weten waar je thuis hoort.
elisabeth, jag älskar att kika på dom där blommorna där. gick också förbi dom flera gånger innan jag tog fram kameran. inser att jag blir mer osäker på att ta bilder i sverige. hm? och det är väl också ödets 'fel'! :) kramar
s, ja lite väl kort den här gången. kram
lilli, thank you for these words. i can't see it in my pictures, but for sure many things are going through me this period! love to you norwegian flower!
outi, will you ever move there you think? or is finland the answer for both of you? maybe these questions i just asked are part of those that can better be left, unless you already answered them ;)
lycke, hihih, jag vet precis hur du menar. med röran. och att den är så intern att även i våra vardagsrum blir den helt kaotisk. :) kramar!
annika, precis så. både och och på samma gång. alltihopa. vi hör hemma både här och där. i olika perioder. varm kram
beautiful series again. yes sometimes, it's best to leave our questions alone...
Post a Comment