Wednesday, September 8, 2010

whatsthechicken

IMG_2804

i blame it on the hormones but i almost cried when i cracked this egg. the fetus was still moving. a little meant to be chicken. and i wanted to bake with it, the vegetarian chicken murderer.

10 comments:

Jael said...

Oj,sånt har aldrig hänt mig.Ägget måste ha varit jätte organisk.du blev säkert litet shockad..det skulle jag också ha blivit..

anna said...

åh hu så hemskt... jag förstår din chock!!

ina said...

åh hjälp. men vad jag gillar dina blogg! wow.

Evelina said...

shit... jag hade dött! kommer du att klara av att knäcka ägg i framtiden? ta hand om dig. kram

sarapirat said...

yaelian, ja rakt från vår bakgård. dom lyckas på senaste tiden inte ruva klart äggen.

fru a, ja, han spretade liksom med klorna.. :(

ina, tack, vad glad jag blir!

evelina, jag knäckte ett precis efter och same story. nu får det vänta ett tag! kram

Jenny said...

jag börjar också nästan gråta, jag har ju ett sånt litet i magen själv, såg lillkillen igår på ultraljud, det är fantastiskt. Stackare, jag blir också lite avskräckt från att äta ägg, annars brukar jag tänka att om någon skulle vilja äta min obefruktade ägg så skulle det vara helt ok med mig. Stor kram!

outi said...

iu. that´s not so nice surprise. but there IS a little meant-to-be-a-chicken in every egg. this i also just sometimes forget..

Miss Upsey Daisy said...

Fy så hemskt. Jag äter ju inte döda djur men ser ägg som en bra proteinkälla. Hm.

Elisabeth said...

Trauma.

sarapirat said...

jenny, haha, du är rolig du! det där med att äta ditt obefruktade ägg...KILLEN??? vet du redan? så din intuition hade rätt?
Kram

outi, true. so right indeed.
maybe a good reminder.

miss ud, inte jag heller, och ett tag var jag tom vegan. men nuförtiden äter jag ägg.

elisabeth, kan man gott säga. fast ett vackert sådant, säger morbida sara.