Tuesday, July 24, 2007

mitt liv som hund

som sagt, har nastan gatt och blivit foralder....
har har dom senaste timmarna varit valdigt kritiska, och kara mamma (och pappa for den delen) nu har jag genast mer insikt och forstaelse for er oro och stress.
haromdagen upptackte vi att bones har en stor plastbit fastklamd runt tanderna bak i munnen. sa igar kvall tog vi honom till veterinaren for att ta bort den, och dessutom avlagsna lite pungkulor och testosteron (dvs kastrera honom, vilket vi hade delade asikter om. ruby givetvis for och jag lutade mer at emot)
val dar togs blodprover etc (for att forsakra sig om att han tal somnmedel osv) vilket gav bra resultat.
however, somnmedlet stannade nastan all bones's hjartaktivitet tva ganger. formodligen pga att han ar underviktig och relativit svag. det lilla monstret dog nastan!!!
darefter har han varit totalt drogad, lidande utav smartor och som en helt annan varelse i nastan 24 timmar. vilket gjorde oss galna av oro.
sa det har varit sjukstuga har.
i natt sov hela familjen gemensamt. idag har det matats och klappats och burits. han har inte bara forlorat sin manlighet utan har aven inflammerat tandkott efter plastbiten och ater antibiotika. bones har verkligen upplevt en hel massa for sin unga alder.

och jag, jag borjar upptacka mina modersinstinkter....

3 comments:

Anonymous said...

....inte utan att jag börjar känna mig som en mattematte....

fröken L said...

Åh, lilla gubben! "Moster" blir också orolig...

fru A said...

ojojoj... visst är det jobbigt med sjuka barn?